Den nuvarandealuminiumindustrinhar gått in i ett nytt mönster av "utbudstelhet + efterfrågemotståndskraft", och prisökningarna stöds av solida fundamentala faktorer. Morgan Stanley förutspår att aluminiumpriserna kommer att nå 3 250 USD/ton under andra kvartalet 2026, där den centrala logiken kretsar kring de dubbla fördelarna med utbuds- och efterfrågegapet och makroekonomin.
Utbudssidan: Kapacitetsutbyggnaden är begränsad, elasticiteten fortsätter att minska
Kinas produktionskapacitet för elektrolytisk aluminium har nått taket på 45 miljoner ton, med en driftskapacitet på 43,897 miljoner ton år 2025 och en utnyttjandegrad på 97,55 %, nästan full kapacitet, med endast cirka 1 miljon ton ny yta.
Tillväxten av produktionskapaciteten utomlands är svag, med en genomsnittlig årlig tillväxttakt på endast 1,5 % från 2025 till 2027. Europa fortsätter att minska produktionen på grund av höga elpriser, medan Nordamerika har begränsad expansion på grund av konkurrens inom elbranschen inom AI-datacenter. Endast Indonesien och Mellanöstern har en liten ökning men är begränsade av infrastruktur.
Grön omställning och stigande elkostnader har höjt tröskeln för industrin, vilket ökat andelen grön el i Kina och infört koldioxidtullar i Europeiska unionen, vilket ytterligare komprimerar utrymmet för högkostnadsproduktionskapacitet.
Efterfrågesida: Tillväxtfält får utbrott, total volym växer stadigt
Den genomsnittliga årliga tillväxttakten för den globala efterfrågan på aluminium är 2–3 % och den förväntas nå 770–78 miljoner ton år 2026. Framväxande områden som nya energifordon, solcellslagring och AI-datacenter har blivit de viktigaste drivkrafterna.
Den ökade penetrationsgraden för nya energifordon har drivit upp aluminiumförbrukningen per fordon (mer än 30 % högre än för bränslefordon), och den årliga ökningen av installerad solcellskapacitet med mer än 20 % har stöttat efterfrågan på aluminium. Efterfrågan inom kraftanläggningar och förpackningar har stadigt följt efter.
Andelen direktlegering av aluminium med vatten har ökats till över 90 %, vilket minskar tillgången på aluminiumtackor i lager och förvärrar den ansträngda marknadssituationen.
Makro- och marknadssignaler: flera positiva resonanser
Förväntningen om globala räntesänkningar är tydlig, och under trenden med en försvagad amerikansk dollar har aluminiumpriserna denominerade i amerikanska dollar ett naturligt uppåtgående stöd.
Investerares efterfrågan på fysiska tillgångar ökar, och icke-järnmetaller, som ett alternativ för inflationsbekämpning och diversifierad tillgångsallokering, lockar till sig kapitalinflöden.
Prisförhållandet mellan koppar och aluminium ligger i toppen av det senaste intervallet och blir en viktig indikator för den efterföljande stigande aluminiumpriserna.
Framtida branschtrender: Strukturella möjligheter lyfts fram
Gapet mellan utbud och efterfrågan ökar gradvis, och Morgan Stanley förutspår att utbudsbrister kommer att uppstå från och med 2026, med globala lager på historiskt låga nivåer, vilket ytterligare förstärker prisvolatilitetens elasticitet.
Regional differentiering intensifieras, gapet mellan utbud och efterfrågan i Kina vidgas år för år, och beroendet av import ökar, vilket skapar ett handelsflöde av "utländska överskottsaluminiumtackor → Kina".
Industrins vinster är koncentrerade till ledande företag med gröna energiresurser och energikostnadsfördelar, medan produktionskapaciteten flyttas mot lågkostnadsregioner som Indonesien och Mellanöstern, men framstegen går långsammare än väntat.
Publiceringstid: 19 december 2025
