Den 12 mars 2025 visade data som släpptes av Marubeni Corporation att det totala aluminiumlagret i Japans tre största hamnar hade sjunkit till 313 400 ton i slutet av februari 2025, en minskning med 3,5 % från föregående månad och en ny bottennivå sedan september 2022. Bland dem har Yokohama hamn ett lager på 133 400 ton (42,6 %), Nagoya hamn har 163 000 ton (52,0 %) och Osaka hamn har 17 000 ton (5,4 %). Dessa data återspeglar att den globala aluminiumförsörjningskedjan genomgår djupgående anpassningar, där geopolitiska risker och förändringar i industriell efterfrågan blir de viktigaste drivkrafterna.
Den främsta orsaken till minskningen av det japanska aluminiumlagret är den oväntade återhämtningen i den inhemska efterfrågan. Toyota, Honda och andra bilföretag, som gynnades av elektrifieringsvågen inom bilindustrin, såg en ökning på 28 % jämfört med föregående år i upphandlingen av karosskomponenter i aluminium i februari 2025, och Tesla Model Y:s marknadsandel i Japan ökade till 12 %, vilket ytterligare driver efterfrågan. Dessutom kräver den japanska regeringens "Green Industry Revitalization Plan" en ökning med 40 % av användningen av...aluminiummaterialinom byggbranschen senast 2027, vilket uppmuntrar byggföretag att bunkra upp i förväg.
För det andra genomgår det globala aluminiumhandelsflödet en strukturell omvandling. På grund av möjligheten att USA inför tullar på importerat aluminium accelererar japanska handlare transporten av aluminium till sydostasiatiska och europeiska marknader. Enligt data från Marubeni Corporation ökade Japans aluminiumexport till länder som Vietnam och Thailand med 57 % jämfört med föregående år från januari till februari 2025, medan marknadsandelen i USA minskade från 18 % år 2024 till 9 %. Denna "omvägsexport"-strategi har lett till kontinuerlig utarmning av lager i japanska hamnar.
Den samtidiga minskningen av LME-aluminiumlagren (som sjönk till 142 000 ton den 11 mars, den lägsta nivån på nästan fem år) och fallet av det amerikanska dollarindexet till 104,15 poäng (12 mars) har också hämmat de japanska importörernas vilja att fylla på sina lager. Japan Aluminum Association uppskattar att den nuvarande importkostnaden har ökat med 12 % jämfört med samma period 2024, medan det inhemska spotpriset på aluminium bara har ökat något, med 3 %. Den minskande prisskillnaden har lett till att företag tenderar att förbruka lager och skjuta upp upphandling.
På kort sikt, om lagren i japanska hamnar fortsätter att minska under 100 000 ton, kan det utlösa en efterfrågan på påfyllning av LME:s asiatiska leveranslager, vilket stöder de internationella aluminiumpriserna. På medellång till lång sikt måste dock tre riskpunkter uppmärksammas: för det första kan justeringen av Indonesiens exportskattepolitik för nickelmalm påverka produktionskostnaden för elektrolytiskt aluminium. För det andra kan den plötsliga förändringen av handelspolitiken före det amerikanska valet leda till ytterligare störningar i den globala aluminiumförsörjningskedjan. För det tredje kan utsläppshastigheten för Kinas produktionskapacitet för elektrolytiskt aluminium (förväntas öka med 4 miljoner ton till 2025) lindra utbudsbristen.
Publiceringstid: 18 mars 2025